Världsomsegling med surkål

I mitten av 1700-talet genomförde James Cock sin berömda världsomsegling då han bl.a upptäckte Nya Zeeland. Vid denna tiden hade man under de långa resorna haft stora mag- och tarmproblem med kräkningar och diarréer. Det var inte ovanligt att stora delar av besättningen miste livet av denna anledning.

James Cock beslutade inför sin resa att det skulle serveras surkål ombord varje dag. Man visste redan på 1700-talet att mjölksyrad kål hade hälsobringande effekter.

Kapten Cock´s beslut visade sig vara mycket framgångsrikt. Under den 3 år långa resan förlorade man inte en enda sjöman till följd av sjukdom. Vid återkomsten tilldelades James Cock dåtidens främsta vetenskapliga utmärkelse för att ha infört den hälsobringande surkålen i sjöfarten.

Idag har även skolmedicinen tagit fasta på probiotikans stora potential som egenvårdsprodukt. WHO och FAO ser i probiotika en möjlighet att till ett lågt pris motverka dödliga diarreer i U-länderna. Såväl Swedish Journal of Nutrition som Läkartidningen har haft översiktsartiklar inom området och experterna är överens om probiotikans möjligheter, men framhåller behovet av ytterligare forskning i ämnet för att vetenskapligt kunna fastställa effekterna.

Vem behöver bakterier

Alla har och måste ha bakterier i tarmen.
Där finns goda, neutrala och toxiska bakterier som alla försöker skapa en gynnsam miljö för sin egen tillväxt. Fler goda bakterier skapar en bättre tarmflora och minskar utrymmet för de dåliga.
Hela tarmslemhinnan ombildas var tredje dygn och de ca 2 kg bakterier som finns i tarmen förnyas ständigt. Därför måste vi både tillföra nya bakterier via maten och äta kost som är gynnsam för de goda bakteriernas tillväxt. "Kompostmiljön" i tarmen behöver ständigt underhåll.

Prefabricerad mat, lite råkost, kaffe, alkohol och socker tillför varken goda bakterier eller näring till den existerande bakteriekulturen. Lägger man därtill bl.a stress, ojämna matrutiner och ständiga miljöombyten med ny bakterieflora - då blir belastningen på tarmfloran stor, tillväxten dålig och immunförsvaret nedsatt.

Hur äter man bakterier

Gör det enkelt och gott!
Du kan äta eller dricka AddforLife utblandat i all normal mat och dryck - bara det inte är väldigt varmt. Blanda i gröt eller yoghurt. Mixa i smoothies, strö över en sallad eller blanda bara ute med llte vatten och drick. Det viktigaste är att du startar bakterieresan i kroppen.

10% av det goda bakterierna finns i munhålan, så det är aldrig fel att sköja runt lite i munnen innan man sväljer. De goda bakterierna utmanar inflammationsdrivande bakterier redan här och skapar en sundare mun- och tandhälsa.

Börja med 1/2 dospåse/dag och gärna fördelat på 2 tillfällen. Tarmen kommer att leva upp när den får nya trevliga innevånare och processer i tarmfloran tar fart. Efterhand kan man sedan öka till 1 dospåse/dag.

Varför Add-for-Life

Bakterier via maten har en tuff resa framför sig. I magsäcken tar magsyran död på många bakterier och sedan väntar tarmen där det ska finnas plats att etablera sig, rätt miljö och föda.

I AddforLife är varje bakterie skyddad av en oljehinna för att bättre klara passagen genom magsäcken. I tarmen löses hinnan upp och bakterien kan utvecklas och etablera sig. Dessutom skickar vi med den prebiotiska fibern Inulin som är specialföda för bakterier.
Man kan enkelt säga att vi eskorterar bakterierna på resan och skickar med provianten.

Sedan ska det vara enkelt och gott att använda. Du får AddforLife i en praktisk förpackning med 10 dospåsar. Bakterierna smakar ingenting och inulin har en svagt söt smak som även de yngsta gillar.

© 2018: AFL Health Care AB