Probiotika vid förlossning

Vid födseln är barnets tarm steril men redan vid passagen genom mammans underliv får det nyfödda barnet probiotiska bakterier från mamman. Barn som föds med kejsarsnitt får inte denna tillförsel av probiotika och det finns forskning som visar att deras tarmflora har en fördröjd utveckling. Dessa barn drabbas oftare av tidiga diarréer och kan ha en ökad risk för utveckling av allergi och astma.
Man anser att det är önskvärt att ge probiotika till för tidigt födda barn och de som fötts med kejsarsnitt. Tarmslemhinnan hos dessa barn är inte fullt utvecklad och det finns då en teoretisk risk att probiotiska bakterier kan passera genom tarmväggen. Dock har man i finska studier visat att risken är minimal.

Svår tarminflammation är det vanligaste akuta tillståndet hos prematura barn och orsakar cirka 10% av dödsfallen. I en del fall har man tillfört probiotika till dessa barn med gott resultat på viktutveckling och födoämnestolerans.

Rotavirusdiarrée orskar 140 miljoner infektioner varje år och mer än en miljon dödsfall. Detta är inte bara ett U-landsproblem utan så gott som alla barn under 4 år har någon gång varit infekterade. Viruset orsakar ökad genomsläpplighet i tarmväggen, med högre serumhalter av beta-laktoglobulin innehållande immunkomplex i blodserum.
Studier visar att probiotika minskar de vattninga diarréerna och varaktigheten av rotavirusinfektionen.

WHO och FAO anser att en ökad användning av probiotika skulle kunna minska den mycket utbredda dödligheten i rotavirusdiarréer.

Vem behöver bakterier

Alla har och måste ha bakterier i tarmen.
Där finns goda, neutrala och toxiska bakterier som alla försöker skapa en gynnsam miljö för sin egen tillväxt. Fler goda bakterier skapar en bättre tarmflora och minskar utrymmet för de dåliga.
Hela tarmslemhinnan ombildas var tredje dygn och de ca 2 kg bakterier som finns i tarmen förnyas ständigt. Därför måste vi både tillföra nya bakterier via maten och äta kost som är gynnsam för de goda bakteriernas tillväxt. "Kompostmiljön" i tarmen behöver ständigt underhåll.

Prefabricerad mat, lite råkost, kaffe, alkohol och socker tillför varken goda bakterier eller näring till den existerande bakteriekulturen. Lägger man därtill bl.a stress, ojämna matrutiner och ständiga miljöombyten med ny bakterieflora - då blir belastningen på tarmfloran stor, tillväxten dålig och immunförsvaret nedsatt.

Hur äter man bakterier

Gör det enkelt och gott!
Du kan äta eller dricka AddforLife utblandat i all normal mat och dryck - bara det inte är väldigt varmt. Blanda i gröt eller yoghurt. Mixa i smoothies, strö över en sallad eller blanda bara ute med llte vatten och drick. Det viktigaste är att du startar bakterieresan i kroppen.

10% av det goda bakterierna finns i munhålan, så det är aldrig fel att sköja runt lite i munnen innan man sväljer. De goda bakterierna utmanar inflammationsdrivande bakterier redan här och skapar en sundare mun- och tandhälsa.

Börja med 1/2 dospåse/dag och gärna fördelat på 2 tillfällen. Tarmen kommer att leva upp när den får nya trevliga innevånare och processer i tarmfloran tar fart. Efterhand kan man sedan öka till 1 dospåse/dag.

Varför Add-for-Life

Bakterier via maten har en tuff resa framför sig. I magsäcken tar magsyran död på många bakterier och sedan väntar tarmen där det ska finnas plats att etablera sig, rätt miljö och föda.

I AddforLife är varje bakterie skyddad av en oljehinna för att bättre klara passagen genom magsäcken. I tarmen löses hinnan upp och bakterien kan utvecklas och etablera sig. Dessutom skickar vi med den prebiotiska fibern Inulin som är specialföda för bakterier.
Man kan enkelt säga att vi eskorterar bakterierna på resan och skickar med provianten.

Sedan ska det vara enkelt och gott att använda. Du får AddforLife i en praktisk förpackning med 10 dospåsar. Bakterierna smakar ingenting och inulin har en svagt söt smak som även de yngsta gillar.

© 2018: AFL Health Care AB