Probiotika och immunförsvar

70-80% av kroppen immunförsvar finns i tarmen och kallas för GALT. För ett bra immunförsvar krävs balans mellan T-hjälparceller typ 1 och 2. Vid olika sjukdomar har man övervikt av den ena typen. Det anses att probiotika bidrar till en bra balans mellan de bägge typerna av T-hjälparceller och minskar risken för läckage av endotoxiner från tarmen.

I tarmen, eller vid läckage även i blodet, bildas inflammatoriska cytokiner som interleukin 1 och 6 samt tumörnekrotisk faktor alfa (TNF-alfa). Dessa ämnen kan bidra till uppkomst eller förvärrande av en rad inflammatoriska/autoimmuna sjukdomar. Det finns stöd för att probiotiska bakterier minskar bildningen av dessa ämnen.

IgA anses ha stor betydelse för slemhinnornas försvar mot olika mikororganismer. Personer med mjälkallergi har nedsatt bildning av IgA och ökande genomsläpplighet i tarmslemhinnan. Det anses att probiotiska bakterier bl.a genom att öka bildandet av IgA minskar omfattningen av mjölkallergi.

Vid allergi och astma har man en ökad bildning av IgE och det har visats att probiotiska bakterier minskar bildningen av IgE, vilket kan bidra till skydd mot allergi och astma.

Makrofager har en viktig funktion som städpatruller i kroppen. Probiotiska bakterier ökar makrofagernas förmåga att ta upp och bryta ner olika ämnen.

Killerceller (NKC) är en typ av immunceller som har stor betydlese vid försvaret mot bl.a olika mikroorganismer. Det har visat sig att probiotiska bakterier kan stimulera dessa cellers aktivitet.

Vem behöver bakterier

Alla har och måste ha bakterier i tarmen.
Där finns goda, neutrala och toxiska bakterier som alla försöker skapa en gynnsam miljö för sin egen tillväxt. Fler goda bakterier skapar en bättre tarmflora och minskar utrymmet för de dåliga.
Hela tarmslemhinnan ombildas var tredje dygn och de ca 2 kg bakterier som finns i tarmen förnyas ständigt. Därför måste vi både tillföra nya bakterier via maten och äta kost som är gynnsam för de goda bakteriernas tillväxt. "Kompostmiljön" i tarmen behöver ständigt underhåll.

Prefabricerad mat, lite råkost, kaffe, alkohol och socker tillför varken goda bakterier eller näring till den existerande bakteriekulturen. Lägger man därtill bl.a stress, ojämna matrutiner och ständiga miljöombyten med ny bakterieflora - då blir belastningen på tarmfloran stor, tillväxten dålig och immunförsvaret nedsatt.

Hur äter man bakterier

Gör det enkelt och gott!
Du kan äta eller dricka AddforLife utblandat i all normal mat och dryck - bara det inte är väldigt varmt. Blanda i gröt eller yoghurt. Mixa i smoothies, strö över en sallad eller blanda bara ute med llte vatten och drick. Det viktigaste är att du startar bakterieresan i kroppen.

10% av det goda bakterierna finns i munhålan, så det är aldrig fel att sköja runt lite i munnen innan man sväljer. De goda bakterierna utmanar inflammationsdrivande bakterier redan här och skapar en sundare mun- och tandhälsa.

Börja med 1/2 dospåse/dag och gärna fördelat på 2 tillfällen. Tarmen kommer att leva upp när den får nya trevliga innevånare och processer i tarmfloran tar fart. Efterhand kan man sedan öka till 1 dospåse/dag.

Varför Add-for-Life

Bakterier via maten har en tuff resa framför sig. I magsäcken tar magsyran död på många bakterier och sedan väntar tarmen där det ska finnas plats att etablera sig, rätt miljö och föda.

I AddforLife är varje bakterie skyddad av en oljehinna för att bättre klara passagen genom magsäcken. I tarmen löses hinnan upp och bakterien kan utvecklas och etablera sig. Dessutom skickar vi med den prebiotiska fibern Inulin som är specialföda för bakterier.
Man kan enkelt säga att vi eskorterar bakterierna på resan och skickar med provianten.

Sedan ska det vara enkelt och gott att använda. Du får AddforLife i en praktisk förpackning med 10 dospåsar. Bakterierna smakar ingenting och inulin har en svagt söt smak som även de yngsta gillar.

© 2018: AFL Health Care AB